I samband med biskopens besök i Själevad-Mo-Björna församlingar inbjöds företrädare för EFS-föreningarna och frikyrkoförsamlingarna i pastoratet till samtal om vår gemensamma uppgift. Några av pastoratets präster och förtroendevalda var med, samt biskop Tony Guldbrandzén.
Vi började dagen med att fira mässa tillsammans. Därefter fick vi nulägesrapporter från fyra områden:
För dig utgiven…
För dig utgjutet…
”Syskon” sida vid sida
”Så är vi, fastän många, en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd”
”Gå i Herrens frid”
Lennart Holmner berättade om vårt arbete här i Gottnebygden med bl.a gemensam barnverksamhet, gemensamma gudstjänster, alpha – kurser och husgrupper. Han sa bl.a. att ekumenik inte gör sig själv, det är något vi måste arbeta med. Många tycker det är roligt och spännande men det finns också de som tycker att det är riktigt jobbigt. Det är ingen lätt väg att gå – men vi tror att det är rätt väg.
I Själevad finns ett ekumeniskt råd och av Karl-Johan Hultman fick vi höra vad de satsar på, t.ex. bönevecka, tältmöten och temaveckor. Ifjol handlade det om etik, i år om relationer. Att fundera på praktiska saker tillsammans ger större perspektiv på gemenskapen. Vi kan möta olika ståndpunkter utan att se konstigt på varandra. Vi får hjälpa varandra, inte bara med resurser utan också i olika situationer.
Roland Ahlstrand berättade att frikyrkoförsamlingarna i Björnatrakten har ett pastorspar som tjänar de olika församlingarna. De har en ekumenisk bönevecka och dessutom gemensam bön varje lördag.
Fride Gustavsson redogjorde för hur man i Domsjö i olika omgångar försökt få till stånd ett mer nära samarbete mellan Svenska Kyrkan och EFS. Just nu arbetar de tillsammans, men på ett kompletterande sätt. T.ex. är det bara kyrkan som har söndagsgudstjänster, EFS erbjuder istället bibelsamtal varannan vecka. Samarbetet har på slutet utvecklats till att omfatta hela postnummerområdet (fortfarande ”bara” kyrkan och EFS, finns inga andra), de har ett gemensamt programblad för att undvika krockar. Fride avslutade med att fråga: – Hur når vi 40-åringarna?
Biskopen kommenterade: Det största hindret för ekumenik är kärleken till ett hus, det är känslomässigt svårt att lämna ett hem.
Ibland är det jobbigast med dem som står oss närmast (t.ex. EFS – Svenska Kyrkan)
– Mycket har hänt, men vi kan inte bara slå oss för bröstet och tänka att detta har vi gjort bra! Vi har ju hjälp, och vi får fortsätta lita på det.(Börje Hammarlund, Björna)
Gud ska ha äran för att vi samlas såhär från alla samfund för att försöka föra ut evangeliet på ett bättre sätt tillsammans.
– Nära stan är vi alla tillräckligt stora, så vi behöver inte varandra på det viset. Men vi behöver ändå varandra!(Birgitta Sjöström Aasa, Gullänget)
Flera positiva reflektioner kom fram under ordet fritt.
– Etikveckan var ett samtal med övriga samhället. Vi måste hitta vägar att nå de andra, att skapa möten med dem vi har runt omkring oss.(Åke Sjöström, Själevad)
Tony: – Samhällsinriktning är bra. Kristna inslag i samhällsdebatten är nödvändigt!
– Svårigheten kan vara att bejaka varandras former, ordval, ”ton”.(Åke Sjöström, Själevad)
– Det är viktigt att vi bejakar varandra som kristna.(Ruben, Överhörnäs)
– Vi får dela med oss utifrån de gåvor vi har. (Åke Norén, kontraktsprost)
Bönhusets hemsida förevisades för intresserade
Gud vår Fader, tack för att vägen till dig alltid är öppen genom jesus Kristus.
Hjälp oss att leva i din förlåtelse.Stärk vår tro, öka vårt hopp och uppliva vår kärlek. Amen
Vi avslutade förmiddagen med att sjunga sv. Ps 59 v. 3:
O Jesus, bliv när oss, bliv när oss alltfort,
och sköt oss och bär oss som alltid du gjort.
Ja, amen, din trohet ska bringa oss fram.
Lov, pris, tack och ära, vår Gud och vårt Lamm!
(Personlig reflektion: Gud är verkligen på färde med oss !!!)
Text: Johanna Eriksson o bild Roger Forsberg