Solen gick i moln. Eller?

Om vi jämför med förra sommaren så har den här sommaren inte alls bjudit på lika många soltimmar och långt ifrån samma värme. Det är i allafall min känsla. Okej, vi har större delen av Augusti kvar och än kan vi få soliga varma dagar. Jag personligen är väldigt förstjust i sommarsolens ljus och värme. Vi har många olika åsikter om olika väder. I synnerhet vi svenskar är otroligt duktiga på att diskutera vädret men jag tänkte inte hamna i den diskutionen här!

Däremot så har denna solfattiga sommar fått mig att reflektera över att vi säger ”solen gick i moln”. Jag vet att det bara är så man säger men vi beskyller alltså, helt felaktigt, solen att den skulle ha dragit iväg och gömt sig bakom ett stort tungt moln. Så är det ju naturligtvis inte. Det är istället molnen som kommer och ställer sig mellan oss och solen.

Jag tror att vi människor ibland beskyller Gud för att ha gått ifrån oss eller att Gud är långt borta från oss när det snarare är så att någonting kanske har kommit emellan oss och Gud. Vi vet att synden kom ivägen mellan Gud och människan men att synden blivit undanröjd genom Jesus. Vi behöver bara ta emot den gåvan och förlåtelsen. Det är underbart och alldeles nödvändigt, men jag tror att det fortfarande finns saker som kan komma emellan Gud och oss människor. Kanske en eller flera tunga omständigheter har fått dig att tappa fokuset och tron eller kanske det uppskruvade tempot i samhället med dess krav och måsten ställer sig ivägen, eller kanske något så enkelt som en rolig hobby som får alltför mycket uppmärksamhet och tid. Olika typer av ”moln” kan komma ivägen mellan dig och Gud och så säger vi att Gud är långt borta eller att han har gått ifrån oss.

Orosmoln
Orosmoln

Men sanningen är, enligt Guds ord, att han inte är långt borta från någon av oss (Apg17:27). Han står där han alltid har stått. Han lyser med sitt ljus, med sin värme och kärlek till dig precis så som förr. Är det så att du upplever att ”Gud har gått i moln” så tror jag det kan vara nödvändigt att stanna upp en stund för att reflektera över vad det är som kommit emellan. Är det något som du kan flytta på och ändra själv? Be Gud om hjälp att visa på vad som står ivägen om du inte ser det själv. Och vet om detta: att om du själv känner dig maktlös att förändra så kan Gud stilla stormar och skingra moln. Jag ber att Guds ljus och värme ska få börja tränga fram över dig. Igen eller för första gången. Det är något helt fantastiskt och det är så det är tänkt att vara. Har man gått en längre tid med ”moln” ivägen kan det vara lätt att glömma hur fantastiskt det är att gå med Gud. Jag har själv låtit olika saker kommit emellan flera gånger i mitt liv så jag vet vad jag snackar om. Det är en otrolig skillnad. Vi är skapade till gemenskap med Gud!

Till sist: Livet är inte alltid enkelt och det blir inte ett problemfritt liv bara för att man har med Gud att göra men han går med och kan visa vägen framåt med sitt ljus och sitt ord.

Ps119:105 ”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig”

Ps121:1-2 ”Jag lyfter mina ögon upp till bergen. Varifrån ska min hjälp komma? Min hjälp kommer från Herren som har gjort himmel och jord.

Det här blev en liknelse där man kan dra paralleller mellan solen och Gud men den stora skillnaden är att solen befinner sig väldigt långt borta medans Gud är nära och bara är en liten bön ifrån dig.

Med önskan om att molnen får skingras och Guds kärlek, värme & ljus får nå fram till dig!

 

Molnen skingras, ljuset kommer åter!
Molnen skingras, ljuset kommer åter!

 

/Samuel Söderberg