Ska vi verkligen sätta hårt mot hårt?- Tankar efter valet.

 

Det är den  15 september 2014. Dagen efter riksdagsvalet. Svenska folket har precis valt fram ett regeringsskifte. Men den stora snackisen är ändå Sverigedemokraternas stora framgång som nu är Sveriges 3:e största parti.

När jag ser över nyhetsflödet på min facebooksida idag så möts jag av väldigt mycket hårda ord mot SD-väljare.

Jag är dåligt insatt i politik och bör kanske inte yttra mej så mycket. Jag är totalt opolitlig brukar jag säga. Men jag väljer ändå att skriva några rader:

Jag tror inte att alla SD- väljare per automatik är rashatare. Kanske är de bara väldigt rädda om sitt eget, oroliga för sin egen framtid och vill rädda sej själva i första hand. Men hur ska någon SDväljare våga tala om hur de känner och tänker när det så fort man nämner SD spys ut en massa glåpande och nedlåtande ord.
Visst är det skrämmande att vi människor blir fler och fler som bara tänker på vårt eget och oss själva och liksom stänger vårt samvete och känsloliv gentemot en värld (människor precis som du och jag) som verkligen vet vad lidande är. Det leder aldrig till ett kärleksfullt klimat att stänga samvetet och stänga ute andra för att satsa på sitt eget. Men ska vi nå fram till varandra behöver vi nog höja nivån lite på hur vi bemöter den som tycker annorlunda. SD gör sitt bästa val men jag ser inte ett spår av SD:are som skriver ”hurra” på sin facebookstatus (Rimligtvis bör ju iallafall en handfull av mina FB-kontakter var Sd:are). Jag undrar varför? Jo för då riskerar han/hon väl att bli ”nerslagen” och övergiven av en hel bekantskapskrets inom loppet av en tiondel. Alla människor förtjänar respekt, ellerhur? Alltså även SDväljarna. Då tror jag att de kan ”våga sej fram” så att vi kan prata med varandra på en nivå som är ovanför sandlådekanten och skapa en relation där vi får en chans att förstå och påverka varandra.
Om vi tycker att SD:are är ondskefulla så har bibeln ett litet knep. Nämligen att inte löna ont med ont utan övervinn det onda med det goda. Störst av allt är kärleken vet ni. Kärleken har en enorm kraft.

Och hörrni, Vem som än styr detta land så kan ingen styra över dina egna värderingar. Det är ganska hoppfullt det för jag ser en hel del vänner som kämpar och står upp för alla människors lika värde osv.

Till sist: Om du är ”SD:are” och läser detta så ska du veta att jag är öppen för att prata med dej och bemöta dej med respekt.

Guds frid till er alla i en kanske lite orolig tid just nu.

/Samuel Söderberg