Framtidskyrkan

“Traska andra stigar än de redan upptrampade”

“Traska andra stigar än de redan upptrampade”

Citatet kommer från en bok som jag just nu läser. I universitetsstudiernas bubbla gav denna mening mig en bild om vår samtid. Det finns mycket att säga om Sverige och alla församlingar som tvingas att lägga ner. Läser man i tidningar kan man finna hur mycket negativt som helst. Vem orkar ens att fördjupa sig i alla fruktansvärda händelser, bilda opinion kring alla aktuella ämnen eller ens ta reda på vad som gömmer sig under de skrämmande rubrikerna?

Jag har fått flera frågor det senaste året kring vår församling, Framtidskyrkan. Hur vi fyller kyrkorna på söndagsgudstjänsterna. Om alla engagerade människor som får året i kyrkan att bara fungera, mirakulöst. När jag berättar om den ungdomsverksamhet som vi har på fredagkvällarna möts jag oftast av häpnad. Hur kan en liten ort i Ångermanlands inland locka till sig tiotals, nästan tresiffrigt antal besökare, i en så gott som okänd frikyrka med ett namn som får tankarna att närma sig filmer som utspelas i rymden?

En verksamhet som har drivits av eldsjälar i decennier har lockat till sig unga människor från byar runtikring Gottne till en kyrka. Det talas och profeteras om väckelse bland unga och gamla. Vi som står mitt i detta kliar oss i huvudet när det påpekas att vi må ha en av regionens största organiserade ungdomsverksamheter.

I kyrkan. Jag tycker att vi kan trycka på detta lite extra.

I kyrkan.

Är det då de fantastiska vittnesbörden i Gamla testamentet som lockar alla dessa unga? Eller handlar det om kraften i psalmerna som med större ansträngning för växande stämband ska ljudas genom strupen? Jag tror faktiskt inte det. Hade det varit på det sättet hade vi inte behövt berätta om Jesus, de flesta hade hittat honom själva via google.

imag2116_1Jag tror att det handlar om relationer. Människor behöver människor. Jesus kom till jorden som människa, han umgicks med sina lärjungar som människa och undervisade som människa. De under han gjorde på jorden gjorde han som människa. Det handlar inte om att vi har särskilda metoder som undervisar mer effektivt eller vittnar oavbrutet. Människor som vi möter är redan mättade av alla slags berättelser att de inte orkar ta till sig de under som vi i kyrkan berättar om.

Det många människor däremot saknar är äkta relationer. Bibeln blir inte levande om vi inte har en relation till det som berättas för oss. För många människor över vår värld blir priset ofantligt stort om de väljer att tacka ja till vänförfrågningen från Jesus, men de gör det ändå.

De saknar människor som är äkta. Som vågar vara sårbara men också vågar att bjuda på sig själva, vara gästvänliga och ha ett genuint intresse för medmänniskorna i vår värld. Livet är inte spikrakt och det löftet fick vi inte heller av vår Skapare. Det han däremot, många gånger, betonat är att vi inte behöver vara rädda för att Han är med oss, varje dag.

Som kristna är vi kallade att traska andra stigar än de redan upptrampade. Det är inte tänkt att vi ska följa med samhällets strömningar där föraktet och hatet får flöda. Vi ska reflektera Jesu kärlek och det allra bästa sättet att göra det går genom våra handlingar. 

/Lotta Nordlöf

Posted in Blogg on oktober 2, 2016.